ändamålsbloggen vrider oroligt på sig i sömnen. vi har det redan ganska trångt.

'jag är inte ändamålsenlig', det viskade den till mig vid frukost för några kvällar sedan. visst gick orden fram, men vad ville hen ha för svar i såren? ja, där fanns möjlighet till diskussion, till en uppgörelse och möjlig lösning. ett steg i obeträdd massa. jag koncentrerade mig på mina böjliga gångjärn och sorgränder. vi satt skräddare mittemot varandra en stund, sedan plockade jag ur diskmaskinen. vi har n å g o n t i n g. jag trivs ändå i älmdamålshult tidvis. parallellt med ledbrutet.